Det är trendigt med trä!

29 oktober 2019

Ett timmerhus är hälsosamt att bo i. Det är också det mest miljövänliga valet. Moderna timmerhus passar också in i stadsmiljöer.

Skrivet av MARJA HAKOLA
Fotograf JOONA RAEVUORI, KONTIO

Timmer är ett material som alla besökare i huset vill känna på.

– Alla brukar tycka om att stryka med fingrarna över träet, eftersom det är varmt och känns så skönt, säger Jyrki Lepistö och Olavi Kujanen från Kontio i Finland. Bägge två har auktorisering som husförsäljare enligt PTT (Föreningen för hustillverkare i Finland) och har arbetat inom branschen i över 30 års tid.

Därför är jag övertygad om att de verkligen har rätt, särskilt nu när vi har satt oss ner för en liten pratstund inne i det tjusiga Kontio-timmerhuset av modellen Laaksolahti här i huvudstadsregionen. Inne i huset är stämningen lugn, men samtidigt kan vi fokusera på det väsentliga. Även om det är högt i tak, ekar det inte alls då vi sitter och pratar med varandra. Det ljusa och moderna huset ser snyggt ut i villaområdet där det ligger.

– Enligt den forskning som gjorts ger timmerhus ökat välbefinnande. Trä, och i synnerhet den finländska furu som används av Kontio, bidrar till en hälsosam inomhusluft i hemmet, hindrar spridningen av skadliga bakterier, och ger också bättre sömnkvalitet.

Därför är det inte så konstigt att timmerbyggande har blivit alltmer populärt under de senaste åren. I fråga om villor är det just nu inne att bygga i timmer och dess marknadsandel har ökat, samtidigt som timmerarkitekturen blir allt mer modern. Även i städer är timmerbyggande en faktor att räkna med. Numera byggs rentav vart fjärde hus i Finland av timmer, medan man för tio år sedan använde timmer som byggmaterial bara i vart tionde hus.

 
Ett timmerhus är en kolsänka

Men trä är inte enbart ett traditionellt och sunt byggmaterial. Trä spelar också en viktig roll i fråga om miljön, klimatuppvärmningen och koldioxidavtrycket.

– Att köpa ett timmerhus är en klimatgärning. För det första är trä ett hundraprocentigt förnybart material. I Finland finns det så mycket virke att man rentav exporterar till utlandet, eftersom skogen här växer snabbare än den avverkas. Dessutom håller ett timmerhus länge och åldras på ett elegant sätt. Mängden energi som förbrukas på att reparera sådana hus och hålla dem i gott skick är inte stor, menar Lepistö och Kujanen.

När timmerhuset har nått slutet av sin livscykel, kan det återvinnas för nyttiga ändamål. De gamla timmerstockarna kan användas för nybyggen eller så kan timret brännas upp och därigenom omvandlas till energi.

Ett timmerhus lagrar energi då det är varmt ute och avger sedan värme då det är kallt i luften. När det är riktigt varmt om sommaren bidrar timret till att kyla ner inomhusluften. Behovet av värme och nedkylning minskar därmed betydligt.

Men den allra mest betydande egenskapen i miljöhänseende är att ett träd binder upp koldioxid ur atmosfären under hela den tid då det växer. Därför är träd utmärkta kolsänkor, eftersom kolet binds upp i stammen i flera tiotals eller rentav hundratals år. Kolet frigörs först när träet ruttnar.

I väggarna på ett timmerhus stannar kolet kvar. Det kommer inte ut i atmosfären under hela husets livscykel, som kan sträcka sig över flera hundra år.

– Timmerhusets väggar binder upp mer kol än vad som släpps ut i atmosfären i samband med bygget. Till exempel i en villa från Kontio på 180 kvadratmeter finns det upp till 25 ton koldioxid som lagrats i ytterväggarna. Och eftersom ett timmerhus är hållbart, tar det länge innan detta kol frigörs och hamnar ut i naturen igen.

 
Ekologisk produktion

Kontios fabrik ligger i ett område med ren natur i norra Finland, där Kontio tillverkar samtliga träprodukter från början till slut och skapar timmerhus. Allt virke kommer från skogarna runt omkring produktionsanläggningen. Råmaterialet är alltså förstklassigt virke som är helt och hållet finländskt.

Hela produktionskedjan på fabriken är ekologisk. När timmerstockarna körs ut ur skogen och blir till ett hus uppstår mer än dubbelt så mycket energi jämfört med vad som förbrukas. Timmerstockarna transporteras till fabriken, sågas upp, torkas och vidareförädlas.

I samband med produktionsprocessen uppstår avverkningsrester så som kutterspån och sågspån, som transporteras vidare och används som bioenergi. Här uppstår överhuvudtaget inget avfall som behöver forslas till soptippen.

Vid Kontios produktionsanläggning behövs värme och el, men för dessa ändamål förbrukas endast cirka hälften av den energimängd som kommer från sidoströmmarna.

 
Produktutveckling

Hos Kontio arbetar drygt 200 anställda, som alla har enormt stor träkompetens, vilket vi vid Kontio kallar för WoodHow. Kontios träkompetens och produktutveckling har resulterat i att en ny typ av timmerstock som garanterat inte sätter sig har släppts på marknaden. Kontio SmartLog™ -timret har tillverkats av tätfibrig furu och kan enkelt kombineras med andra byggmaterial, till exempel glas, sten, metall, betong osv.

Lepistö och Kujanen berättar entusiastiskt om denna nya produkt och tror att den kommer att fungera som inspiration även för arkitekter inom branschen.

– Den nya strukturen optimerar alla fina egenskaper som timret har. På detta sätt kan man designa ännu mer moderna timmerhus som passar in väl även i stadsmiljöer. Nu behöver ingen längre låta sig avskräckas av påståendet att ett timmerhus sätter sig med tiden, säger Kujanen med eftertryck.

 
Ta en titt på Kontios utställningshus Glass House 80 på Nybygget i Stockholm.